Idag knallade vi iväg till skogen efter lunch. Det var länge sedan vi var där och det var riktigt skönt att låta Tristan gå lös med stenar och pinnar.

Vi undersökte vad som fanns under stora stenar, jösses vad stark han är min plutt. Där under fanns massa spännande myror att undersöka och ibland ingenting. Vi plockade blåbär, studerade hur stenar med hjälp av varandra kunde hamna i älven och vad mossa respektive lav är.

Med oss hem fick vi självklart ett litet timmerlass som lastades av under balkongen så inget barn skulle ta de fina pinnarna.

Jag älskar verkligen att vara i skogen och slippa all sand. Även om det ibland kan bli fantastiska sandslott.

Min lilla skruttunge börjar bli stor. Igår åt hon lunch själv och idag tog jag bort hängmattan ur charioten. Hon satt hur bra som helst utan och även när hon sov. Hon växer så det knakar och smart har det första året gått.

Imorgon ska vi till BVC på kontroll, ska bli så spännande att se om hon gått upp mycket i vikt. Så fort någon har något ätbart i handen skriker hon. Det finns inget stopp i henne. Ofta gör jag större portioner till henne än till Tristan som äter som en myra.

Han har tydligen också växt. Först får jag en chock i måndags då jag upptäckte att alla skor han äger hade krypt. Det var ju bara att slänga ungen i vagnen och gå in till stan och handla nya. 26, herregud 26...ungen har snart vuxit ikapp mina fötter :)

Sedan kom nästa chock idag, byxor jag vek upp en bra bit innan shortssäsongen kom är nu alldeles för korta. Blir att uppdatera byxhyllan också och laga symaskinen snabbt som attan gör nu är det bara mjuka byxor som gäller. Kan själv, är det en treåring i ett nötskal?